Det här är en fördel som ingen vill ha. Mycket viktigare att blåsa och verkställa varningen.

Här har gula laget bollen under kontroll i ett bra anfallsläge. Här ska domaren avvakta med varningen och tillämpa fördelsregeln.

Även vid straffspark går det att utnyttja fördelsregeln även om det ska göras väldigt sällan.

Domaren ser att det finns flera blåa spelare i fördelaktig position och avvaktar varningen och tillämpar fördelsregeln

Om domaren blåser här ska straffspark utdömas och målchansutvisning. Här borde domaren avvaktat och istället dömt mål och varning.

Domaren ska bedöma potentialen i situationen - inte spelarnas förmåga att förvalta den. Fördelstecknet indikerar att domaren tagit beslut att den uppkomna situationen är mer fördelaktig än frisparken och då ska domaren inte backa tillbaka.

Spelaren tittar sig runt åt båda håll och vänder sedan håll. Detta tyder på att det inte är ett tydligt läge för fördel och då är det bättre att verkställa varningen direkt.

Bollen studsar bakåt och till spelare som är felvänd och utmanad. Frisparken hade kunnat blåsas snabbare.

Domaren avvaktar beslutet utan att visa tecken. Verkställer sedan frisparken i förstaläget på ett tydligt sätt.

Domaren ser tidigt potentialen med mycket yta och rättvända spelare och släpper fördel

Tacklingen är tuff och bollen spelas bakåt. Detta är inget läge att avvakta med varning och släppa fördel.

Domaren noterar, i farten, ojustheten och släpper fördel utan att tappa fart.

Domaren bör läsa situationen och undvika att visa fördelstecken och sedan dra tillbaka. Det är röda lagets brist på intiativ som gör att ingen fördel uppstår - inte potentialen i situationen.

Det frisparksläge som uppstår här är betydligt bättre än det läget som röda laget har. Dessutom bör domaren vara försiktig med att släppa fördelar för den här typen av situationer då risken för hämndaktioner och masskonfrontationer är stor.